﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 1514
Titel Skogsgenetisk ordlista
Titel.kortform Skogsgenetisk ordlista
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 1999
Utgåvenr
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
Bakgrund
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation SLU
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE adaptation
svDF processen att bli anpassad

svTE additiv genverkan
svFK Till den del genernas verkan kan adderas betecknas detta som additiv genverkan.

svTE additiv varians
svDF den för urvalsförädling tillgängliga genetiska variansen
enTE additive variance

svTE allel
svUPTE multipla alleler
svDF en av två eller flera former av en gen som förekommer i ett lokus; är allelernas antal större än två bildar de att system av multipla alleler
svAN Varje kromosom innehåller endast en av allelerna.

svTE allmän kombinationsförmåga
svDF en individs värde grundat på dess avkommors medelvärde om de paras med resten av populationen
enTE general combining ability
enSYTE GCA

svTE anpassning
svDF graden med vilken en individ kan leva och fortplantas under bestämda miljöförhållanden, den ställs alltid i relation till andra individer av samma art

svTE artificiell korsning
svFK Honblommor isoleras innan de är receptiva för att förhindra pollinering med okänt pollen. När de är receptiva besprutas honblommorna med känt pollen.

svTE avelsvärde
svSYTE förädlingsvärde
svDF värdet av en individ som förälder, den del av en individens genotyp som är oberoende av andra delar och därför additiv och överförbar
svRETE allmän kombinationsförmåga
svAN Avelsvärdet är dubbla allmänna kombinationsförmågan.
enTE breeding value
enSYTE BV

svTE avkommeprövning
svFK Syftar ofta på att man bedömer ett plusträd på grundval av dess avkomma.

svTE beståndsfrö
svDF frö som insamlats i skogsbestånd, sätt ofta i motsats till "förädlat frö" från fröplantage.

svTE blomningsstimulering
svDF metoder för att få träd att blomma tidigt och rikligt
svAN Torkstress, värmebehandling och hormoninjektioner är metoder som prövats.

svTE centromer
svDF område på kromosomen som är väsentligt för kromosomrörelserna under mitosen och meiosen

svTE diallela korsningar
svDF korsningsschema där två eller flera föräldrar korsas med varandra på alla tänkbara sätt
svAN Varje förälder tjänstgör således både som mor och far samt självpollineras.

svTE dihybrid korsning
svDF korsning mellan två individer som är heterozygota för generna i två olika lokus

svTE diploid
svBT 2n
svDF individ med två homologa kromosomuppsättningar

svTE dominans
svDF samspel mellan alleler på homologa lokus, graden av heterozygotens avvikelse från medelvärdet av respektive homozygoter

svTE dominant allel
svFK En av allelerna hos en heterozygot som i högre grad sätter sin prägel på individen än den andra allelen, som då betecknas som recessiv; om A är dominant över a kommer AA och Aa att ha samma fenotyp.

svTE ekoklin
svSYTE klin
svDF ärftlig anpassning längs en miljögradient
RIFR Ordklass?/HNI

svTE ekotyp
svDF grupp av individer inom en art som har en viss ärftligt anpassning till en bestämd ståndort

svTE epistasis
svDF samspel mellan gener i olika lokus

svTE eukaryot
svDF en organism vars celler, till skillnad från bakterier, innehåller en cellkärna och embranbundna organeller
svAN Svampar, alger, protozoer, högre växter och djur är alla eukaryoter.

svTE F1-generation
svDF avkommor efter korsning mellan två föräldrar
svAN Avkommor efter korsningar mellan F1-individer betecknas som F2 osv. F står för filial generation.

svTE fenologi
svFK Ungefär ”årsrytm”.

svTE fenotyp
svDF summan av en viss genotyps egenskaper vid ett visst tillfälle
svAN Fenotypen utgör genotypens reaktion med miljön; fenotyp = genotyp + miljö.

svTE fertilitet
svDF en individs förmåga att få avkomma

svTE fitness
svDF en individs bidrag till nästa generation

svTE fixering av alleler
svFK När endast en allel finns kvar i en population trots att det fanns flera från början.

svTE fotoperiod
svSYTE daglängd
svDF den ljusa delen av dygnet
svAN Motsats = nattlängd.

svTE fotoperiodisk reaktion
svDF typ av förändringar som initieras av förändringar i förhållandet daglängd/nattlängd

svTE fri avblomning
svDF pollinering som sker utan mänsklig påverkan
svRETE självpollinering
svAN Kan inkludera självpollinering.
enTE open pollination
enSYTE wind pollination

svTE fröplantage
svDF anläggning för att producera genetiskt högvärdigt frö

svTE fylogeni
svDF den evolutionära historien av en grupp organismer eller gener.

svTE fytotron
svDF serie klimatkamrar i vilka olika miljöfaktorer såsom daglängd, ljusintensitet, temperatur och luftfuktighet kan regleras

svTE gamet
svFK Könscell (gameterna är haploida).

svTE gen
svUPTE exon
svUPTE intron
svFK Arvsanlag, den enhet som överför information från en generation till nästa; utgör ett DNA-segment av en kromosom; många gener består av 1) kodande sekvenser (exoner) som översätts till protein, 2) mellanliggande icke-kodande sekvenser (introner) 3) en reglerande del (promotor) som möjliggör översättningen (transkriptionen) och 4) änd- (stopp) sekvenser. Genen kodar ofta för en biokemisk funktion.

svTE genbank
svDF samling av genotyper; pollenbank, fröbank, vävnadsodlingsbank, klonarkiv, genetiskt försök; bestånd, som har som en huvuduppgift att bevara genetiska resurser
svAN Även administrativa funktioner för bevarande av genresurser ingår i genbanksbegreppet.

svTE genekologi
svDF läran om samspelet mellan genotyp och miljö

svTE genetisk drift
svFK Leder till slumpmässiga ändringar av genfrekvenser och fixering av alleler i små populationer.

svTE genetisk gallring
svDF borttagning av genetiskt underlägsna individer från en fröplantage

svTE genetisk struktur
svDF fördelningen av den genetiska variationen mellan och inom populationer

svTE genetisk vinst
svDF genomsnittlig förbättring av avkomman jämfört med ursprungspopulationen

svTE genflöde
svDF individer från en population med en genfrekvens som skiljer sig från den i en annan population deltar i genereringen av avkomman i den andra populationen

svTE genfrekvens
svDF den frekvens med vilken en viss gen förekommer i en population
svAN Genfrekvenser uttrycks vanligen som fraktioner av 1.

svTE genom
UT o:’m
svFK Kromosomuppsättning; könsceller hos diploida organismer har ett genom, polyploida arter har fler än två genom.

svTE genotyp
svFK Den ärftliga konstitutionen; ofta används termen för förhållandet i ett enstaka lokus, men kan också avse den totala effekten av en individs gener på en viss egenskap.

svTE genotyp x miljösamspel
svFK Något förenklat innebär det att olika genotyper ändrar rangordning från en miljö till en annan.

svTE genteknik
svFK Innefattar olika tekniker för att i laboratoriet studera DNA och/eller RNA-molekylerna för att få information om genernas struktur, funktion och hur de regleras samt överföring av gener mellan olika individer av samma eller olika arter.

svTE grundstam
svDF planta som används vid ympproduktion
svAN På grundstammen ympas en kvist från ett plusträd.

svTE halvsyskonfamilj
svDF plantor med samma moder men olika fäder, t.ex. skörd från ett enstaka träd

svTE helsyskonfamilj
svDF plantor med samma mor och far, vanligen resultat av en kontrollerad korsning

svTE haploida kromosomtalet 
svBT n
svUPTE frövita
svDF antalet kromosomer i en haploid cell
svAN Könscellerna är haploida; barrträdens s.k. frövita är en haploid vävnad.

svTE Hardy-Weinbergs lag 
svFK Ger genotypfrekvenserna som förväntas hos en population efter en generation av slumpmässig parning, genotypfrekvenser som funktion av genfrekvenser för en population i jämvikt.

svTE heritabilitet
svBT h2
svFK Är definitionsmässigt additiv varians/fenotypisk varians. Heritabiliteten för en viss egenskap utgör en skattning av överensstämmelsen mellan besläktade individer och antar värden mellan 0 och 1.

svTE heterosis
svDF förekomst av ökad storlek och vitalitet hos hybrider jämfört med föräldrarna eller föräldrapopulationen

svTE heterozygot
svDF individ som bildar mer än ett slags könsceller beroende på att samma lokus hos ett par homologa kromosomer innehåller olika alleler
svRETE allel, lokus

svTE homologa kromosomer
svDF kromosomer som är identiska ifråga om storlek, form och lokus, men där allelerna kan vara olika så att t.ex. A finns i den ena homologen medan a finns i den andra
svAN Diploida organismer har par av homologa kromosomer.

svTE homozygot
svFK Förekomst av samma alleler i samma lokus hos homologa kromosomer.
svRETE allel, homologa kromosomer, lokus

svTE hybrid
svDF avkomma efter korsning mellan ärftligt olika föräldratyper
svAN Det kan röra sig om olika arter, olika raser, eller olika förädlingslinjer.

svTE hybrid-DNA
svFK Består av en DNA-molekyl som framställts i laboratoriet genom att sammansmälta DNA-sekvenser som normalt inte hör samman.

svTE härkomst
svFK Varifrån ett material kommer.

svTE inavel
svDF korsning mellan besläktade individer eller självbefruktning
enTE inbreeding

svTE inavelsdepression
svDF nedsättningen av vitaliteten efter inavel
svRETE inavel

svTE inavelskoefficient
svBT F
svDF skattning av sannolikheten att två alleler i samma lokus i de båda homologa kromosomerna i en individ är identiska genom arv, dvs. härstammar från en och samma gen hos en gemensam förfader
svRETE allel, lokus

svTE inkompatibilitet
svDF hinder för korsning mellan två individer så att befruktningen uteblir
svAN Termen används även för att beteckna att sammanväxning av ympkvist och underlag ej kommer till stånd av biologiska skäl.

svTE isozym
svSYTE isoenzym
svSYTE allozym
svDF enzym som finns i flera molekylärt olika former men med likartad funktion

svTE kloner
svDF genetiskt identiska individer åstadkomna genom vegetativ förökning -- ympar, sticklingar, rotskott.

svTE kodon
UT å:’n
svDF sekvens av tre nukleotider som bestämmer vilken aminosyra som skall inkorporeras vid en viss plats i proteinkedja eller specificerar slutet på translation

svTE koppling
svFK Innebär att generna inte nedärvs oberoende av varandra utan som om de vore kopplade, vilket beror på att de är belägna på samma kromosom; ju kortare avståndet är mellan två gener desto starkare koppling.

svTE korsbefruktning
svDF korsning mellan icke besläktade individer
svRETE självfertilitet
svAN Motsats till självbefruktning.

svTE kritisk nattlängd för knoppsättning
svDF den nattlängd vid vilken 50 % av plantorna i ett material bildat toppknopp

svTE kromatid
svDF dotterhalva av kromosom

svTE kromosom
ETYM Eg. färgkropp
svFK Bärare av arvsanlagen; dess DNA har förmåga till exakt självreproduktion; förekommer i cellkärnan, eller i cytosolen under vissa stadier av mitosen. De DNA-strängar som förekommer i mitokondrier och kloroplaster är enklare strukturellt.

svTE kvantitativ genetik
svFK Syftar huvudsakligen på mätningar, relationer mellan, förutsägelser av eller ändringar i kvantifierbara egenskaper ur genetisk synpunkt (exempelvis avelsvärde, heritabilitet, genetisk korrelation, inavel, släktskap).

svTE kvantitativ nedärvning
svFK Gener i många lokus påverkar egenskapen, varje gen har en ringa påverkan.

svTE lokus
svSYTE locus
svDF bestämd position (ställe) på en kromosom där en gen är belägen

svTE maternell effekt
svDF den del av moderns påverkan som inte kan tillskrivas överföring av moderns nukleära gener till avkomman
svAN Frövikt kan vara maternellt betingad.

svTE massförökning
svFK För att skogsträdsförädlingens frukter skall komma till praktiskt utnyttjande måste det förädlade materialet massförökas. Detta sker sexuellt i fröplantager, men också vegetativt med sticklingar eller i framtiden vävnadskulturer.

svTE meios
svSYTE reduktionsdelning
svDF den celldelning som leder till bildning av de haploida könscellerna

svTE Mendels lagar
svFK Förklarar uppkomsten av bestämda kategorier med bestämda frekvenser av individer med specifika egenskaper. Lagarna gäller för såväl kvalitativ nedärvning som kvantitativ nedärvning men är vanligen omöjliga att upptäcka för de senare.

svTE mitokondrie
svDF organell, ca 1--3 µm &#x00D7; 1 µm, som finns i alla eukaryota celler
svAN Mitokondrierna är energifabriken i cellen och innehåller bl.a. enzymer för de slutliga reaktionerna med vilka organiska material oxideras till koldioxid och vatten. DNA-strängarna i mitokondrierna innehåller ca 60 gener.

svTE mRNA
svDF den information som finns lagrad i DNA översätts via transkription till mRNA som i sin tur, via translationen, för informationen vidare till ett protein
enTE messenger RNA
enSYTE mRNA

svTE molekylär klocka
svFK Hypotesen att i en viss gen ansamlas mutationer med ungefär samma hastighet under evolution så länge genen inte ändrar sin funktion.

svTE MPBS
svFK Genresurspopulationen delas upp i ett antal underpopulationer, som utsätts för olika urval.
enTE Multiple Population Breeding System 
enSYTE MPBS

svTE mutation
svDF plötslig ärftlig förändring
svAN Kan bero på en strukturell kromosomförändring eller kemisk förändring i DNA.

svTE naturligt urval
svFK Förutsätter att det finns en ärftligt betingad fenotypisk variation som ger olika anpassning, vilket leder till att avkomman skiljer sig genetiskt från föräldragenerationen.

svTE parcell
svDF den minsta självständiga försöksenheten

svTE plasticitet
svUPTE fenotypisk plasticitet
svUPTE evolutionär plasticitet
svUPTE genetisk plasticitet
svFK Den fenotypiska plasticiteten utgör den amplitud samma genotyp, familj, population, proveniens uppvisar under olika odlingsförhållanden; Den evolutionära (genetiska) plasticiteten ger möjlighet till framtida evolution.

svTE plastid
svDF organell i växtceller som genom fotosyntes bildar och/eller förvarar bl.a. kolhydrater
svAN Plastider som innehåller det gröna pigmentet klorofyll kallas för kloroplaster och utför fotosyntesen. DNA-strängarna i plastiderna innehåller ca 120 gener.

svTE plusträd
svDF utvalt träd med överlägsen fenotyp
svRETE fenotyp

svTE polycross
svDF artificiell pollinering med en blandning av pollen

svTE polyploid
svDF organism med mer än två kromosomuppsättningar

svTE polyploidi
svDF förekomst av en serie olika kromosomtal, som utgör multipler av ett tal (grundtal)

svTE population
svFK Vanligen en samling individer frän ett avgränsat område och som har en viss grad av anpassning till sin växtplats. Notera att population ofta avser en grupp som förändras över tiden.

svTE populationsgenetik
svFK Fokuserar på gen- och genotyp frekvenser i populationer och deras ändringar.

svTE proveniens
svDF population eller grupp av individer av samma art förekommande inom eller härstammande från ett med större eller mindre noggrannhet angivet område

svTE receptivitet
svSYTE mottaglighet
svDF det stadium hos en blomställning eller enskild blomma då denna är mottaglig för pollen

svTE recessiv allel
svDF allel som kommer till uttryck endast i homozygot form
svRETE dominant allel
svAN Döljs i närvaro av dominant allel.

svTE reciproka korsningar
svDF omkastning av fader och moder
svAN korsningen A &#x00D7; B är reciprok till B &#x00D7; A (modern sätts vanligen först i denna typ av uttryck).

svTE regulatorgen
svDF gen som reglerar en annan gens aktivitet
svAN Många regulatorgener kodar för transkriptionsfaktorer, vilka är proteiner som binder till promotorområdet och påverkar hur aktivt genen transkriberas till mRNA.
svRETE mRNA, transkription

svTE repetitivt DNA
svFK Innebär att vissa sekvenser av DNA återkommer många gånger i det haploida genomet, t o m upp till en miljon gånger och utgör hos barrträdsarterna 70--80 % av det totala DNA.

svTE ribosom
svDF cellulär partikel, bildad av proteiner och RNA, där mRNA translateras till protein
svRETE mRNA

svTE RNA
svSYTE ribonukleinsyra
svUPTE rRNA
svUPTE ribosomal RNA
svUPTE tRNA
svUPTE transfer-RNA
svFK Utgör arvssubstansen hos de flesta växtvirus. Dessutom spelar RNA stor ron vid proteinsyntesen hos alla celler. Messenger RNA (mRNA), transfer-RNA (tRNA) och ribosomal RNA (rRNA) är tre typer av RNA som är verksamma vid proteinsyntesen.
svRETE mRNA

svTE selektionsdifferential
svDF skillnaden mellan medelvärdet i den utvalda delen av en population och utgångspopulationens medelvärde

svTE selektionsintensitet
svFK Selektionsdifferentialen uttryckt i utgångspopulationens standardavvikelse.
svRETE selektionsdifferential

svTE självfertilitet
svSYTE självbefruktning
svFK Ger upphov till en avkomma.

svTE självpollinering
svFK Innebär att pollen från den egna individen ombesörjer pollineringen.

svTE självsterilitet
svDF oförmåga att ge en avkomma vid självbefruktning
svRETE självfertilitet

svTE skräp-DNA
svDF DNA som förmodligen saknar funktion

svTE specifik kombinationsförmåga
svFK Innebär att vissa par av föräldrar vid samkorsning ger en avkomma som starkt avviker, positivt eller negativt, från vad som förväntas med ledning av deras allmänna kombinationsförmåga
svRETE allmän kombinationsförmåga

svTE strobilus
svFK Blomställning.

svTE termoperiod
svDF en under dygnet regelbundet växlande temperatur (t.ex. 20° C dagtemperatur och 10 °C nattemperatur)

svTE tetraploid
svBT 4n
svDF individ med fyra homologa kromosomuppsättningar

svTE transgen växt
svFK Till växten har överförts en gen med hjälp av genteknik.
svRETE genteknik

svTE transkription
svDF den process då den information som finns lagrad i en DNA-sekvens överförs till mRNA
svRETE mRNA

svTE translation
svDF den process då RNA översätter sin information till ett protein, vilket sker på ribosomerna
svRETE ribosom, RNA

svTE transposon
svSA i vid bemärkelse
svDF DNA-sekvens som kan replikeras och flyttas inom genomet
svRETE genom

svTE triploid
svBT 3n
svDF individ med tre homologa kromosomuppsättningar

svTE upprepat urval
svDF återkommande urval som ingår i ett cykliskt förädlingsprogram.
enTE recurrent selection

svTE zygot
svDF cell som bildas genom sammansmältning av en äggcell och en pollencell
